Hej, Amanda! Varför blev du skrivtolk?

Det var lite av en slump att jag hamnade här. Läsåret 2018-2019 pluggade jag till konferenstolk på Stockholms universitet. Medan jag pluggade till det insåg jag tolkning är det absolut roligaste som finns, och så började jag tänka: ”Hmm, men finns det inte andra sorters tolkar också? Vad gör de, och hur funkar det?” Jag googlade och av en slump snubblade jag över skrivtolkning, började läsa lite om det och insåg att det var något jag skulle kunna hålla på med. Jag skickade iväg en spontanansökan, och sedan hamnade jag här.

Du jobbade som översättare innan du kom hit, hur skiljer det sig från arbetet som skrivtolk?

Det finns många skillnader, men också likheter! Jag hamnade inom tolk- och översättarbranschen eftersom jag är otroligt intresserad av språk och har pluggat det på universitetet. 

När jag hade avslutat min kandidatexamen började jag jobba som översättare på en byrå. Jag jobbade där i några år innan jag insåg att jag ville ha mer direktkontakt med de som läste översättningarna. Jag är säker på att mina översättningar lästes – men jag upplevde att vi nästan aldrig fick återkoppling på det vi gjorde från slutanvändaren. Det var leverans till projektledare och sedan direkt vidare till nästa text. Som skrivtolk får man det, man ser sin tolkning komma till användning omedelbart. Det är otroligt givande. 

Det var det som gjorde att jag sökte mig till tolkbranschen, jag ville komma närmare användaren, dessutom lockades jag av det snabba flödet, av att en tolkning existerar här och nu, snarare än en översättning som aldrig försvinner.

Det som skiljer sig åt mest mellan de båda yrkena är väl kanske just hastigheten, och att en skrivtolkning är till för den stund och den kontext där den produceras. En översättning har inte den omedelbara anknytningen till sin kontext. I båda rollerna behöver man ha en god svenska och ha förmågan att laborera med språket för att hitta snygga lösningar, men som översättare har man oftast lite mer tid på sig än som skrivtolk. 

En annan stor skillnad är modaliteten. Översättning är alltid från text till text, från ett språk till ett annat. Skrivtolkning sker i stället från talat till skrivet språk, ibland mellan språk, men oftast från talad till skriven svenska. 

En sista sak jag vill lyfta är ämnesområdena. Både som översättare och som skrivtolk lär man sig mycket om saker man inte nödvändigtvis hade fått kännedom om annars. En skillnad är att det som översättare kan bli väldigt specifikt. Som skrivtolk kan man absolut hamna i kontexter som är extremt smala, men jag tycker att det är enklare att ta till mig och lära mig av det jag skrivtolkar, än vad det var av det jag översatte. Jag tillbringade drygt 2 år med att översätta felmeddelanden för bilar, men jag kan fortfarande inte förklara hur servostyrning fungerar, vad en magnetventil är eller hur den fungerar, även om jag delvis kan terminologin.

Vad är det bästa med jobbet?

Att ingen dag är den andra lik. Man kan inte ha tråkigt på jobbet, för att det är så himla stor variation. Vi får finnas överallt i hela samhället, det tycker jag är fantastiskt – att få se och möta människor, rum och platser som man aldrig hade fått göra annars. Just den här enorma variationen uppskattar jag jättemycket.

Vad är det för företagskultur på Skrivtolkning.se?

Jag skulle säga att företagskulturen är prestigelös men samtidigt väldigt målinriktad. På något sätt känns det som att alla har samma mål, att vi ska vara så bra som möjligt och leverera en så bra tolkning som möjligt i varje given situation. Det drivet och den framåtandan tycker jag är härligt.

Finns det något dåligt med jobbet?

Jag tycker nog inte det. Det skulle väl vara att man inte får träffa sina kollegor lika mycket som förut. Det är som många andra har sagt, att coronapandemin, där distanstolkningar blivit standard, har gjort att man inte träffar varandra i verkligheten lika mycket som man brukade. Det saknar jag. Det är inte så kul att sitta hemma i sin lägenhet hela dagarna, särskilt när man inte hade tänkt sig ett jobb med mycket arbete hemifrån. Men det är ju egentligen inte själva jobbet det handlar om.

En försvårande omständighet som är vanligare då arbetet sker på distans är att jag inte själv kan rå över alla tekniska förutsättningarna på samma sätt jämfört med förut. När man tolkade på plats räckte det oftast med att stoppa i en sladd som åkt ur eller starta om en surfplatta, när det blev tekniska problem. Möjligheten att fixa och felsöka blir svårare när man blir beroende av att de ”på andra sidan” vet hur de ska felsöka. Det kan jag tycka är svårt och lite frustrerande.

Hur länge har du arbetat i företaget?

Sedan januari i år.

Hur blev du så snabb i fingrarna?

I likhet med många andra i vår bransch har jag chattat mycket som barn. Jag satt mycket på MSN och chattade under tonåren. När jag sedan började jobba som översättare insåg jag att det går väldigt mycket fortare om man kan skriva snabbt, så då började jag försöka skriva snabbt. Jag fick höra att jag skrev snabbt av mina kollegor, och då tyckte jag att det var kul att försöka skriva ännu snabbare.

Vad motiverar och driver dig?

Jag motiveras nog av arbetets utmaningar, och av att vissa saker kan kännas nästan omöjliga. Då taggar jag till och tänker att jag ska fixa det. Jobbet vi har är ju på sätt och vis omöjligt, men det är också möjligt, och det motiverar mig.

Jag motiveras också av alla positiva reaktioner man får i yrket, såväl från kollegor som tolkanvändare och övriga!

5 snabba:

Bästa arbetsredskapet utöver dator och tangentbord?

Papper och penna så man kan skriva upp förkortningar åt sin kollega eller förslag till nya förkortningar som företaget kan använda. 

Favorittyp av uppdrag?

Jag skulle säga universitetsföreläsningar och studiecirklar. Att få tolka återkommande studiecirklar om samma tema, det tycker jag är väldigt kul.

Mest kreativa tolklösning?

Jag har ännu inte hunnit vara på så mycket konstiga ställen där min förmåga till problemlösning verkligen har blivit satt på prov. Jag tolkade en språkkurs, från nybörjarnivå. Då fick jag lägga in förkortningar för alla siffror för att hinna skriva ut dem då det var repetition av siffror – det var lite kreativt och väldigt kul!

Favoritfrukt?

Banan.

Dold talang?

Jag har några stycken. Jag kan bland annat vicka på öronen!