Hans är journalisten som sadlade om till skrivtolk. Idag är han ansvarig för utbildning och kvalitetsutveckling på skrivtolkning.se.             

Hej Hans! Hur hittade du skrivtolkning? 

Jag är utbildad journalist och har jobbat som skrivande journalist i flera år. Av en slump såg jag för flera år sedan en annons på Facebook om skrivtolkning. Där och då föddes tanken på yrket, och ungefär ett år senare sökte jag till utbildningen och kom in. Jag kände ett behov av att jobba med människor på ett annat sätt än jag hade gjort tidigare. Jag var även intresserad av funktionshindersfrågor och skrev bland annat min C-uppsats på högskolan på ett liknande tema.

Jag snubblade alltså mer eller mindre över skrivtolkning och tänkte ungefär “Skriva kan jag ju, så varför skulle jag inte kunna göra det lite fortare?”. Sagt och gjort kom jag in på utbildningen där vår VD Mohammed undervisade. Om inte Mohammed hade varit min lärare så hade jag nog inte varit där jag är i arbetslivet idag.

Jag arbetar fortfarande lite som journalist, men skrivtolkningen är min huvudsyssla.

Vad är det bästa med jobbet? 

Det bästa med jobbet är … det är massa saker! Vi har ett väldigt kul företag som växer hela tiden, men på något sätt känns det ändå alltid lagom stort. Jag trivs med att jag kan gå hem varje dag och känna att jag har gjort nytta, och jag gillar att det alltid finns utvecklingsmöjligheter – att man aldrig blir färdig som skrivtolk. Jag tycker även om att man får en möjlighet att se stora delar av samhället och får lära sig väldigt mycket. 

Vad är det för företagskultur på SSAB? 

Inom företaget jobbar vi som mest två tolkar på ett uppdrag. Jag önskar ibland att alla kunde jobba samtidigt, för vi är ett väldigt gött gäng. Vi som arbetar på företaget drar åt samma håll fast vi är väldigt olika som personer och kommer från väldigt olika håll. Alla på företaget har en bakgrund inom någonting annat. Det är berikande.

Finns det något dåligt med jobbet? 

Hmmm, här måste jag tänka efter. Det är såklart aldrig kul när tekniken strular. För det mesta fungerar allt dock som det ska. Det kan även vara jobbigt att vissa dagar känna att jag inte är lika bra som jag vill vara, att det finns en dagsform som kan avgöra hur man presterar. Yrket som sådant kan även kräva att man ska klara av att vara flexibel, vilket jag inte alltid uppskattar. Jag tycker bättre om att veta lite i förväg hur min dag ska se ut och kunna planera, men man får lära sig att bli spontan i jobbet, om man inte redan var det när man började. 

Många av de här sakerna är även saker som är positiva, till exempel att ingen dag är den andra lik. Det gör att livet inte känns särskilt inrutat, det är någonting som jag verkligen gillar med jobbet.

Hur länge har du arbetat i företaget? 

Jag gick klart utbildningen våren 2015, och började på företaget hösten 2015. Man kan diskutera hur lång tid fem år är, i relation till det eviga tidevarvet, men det känns faktiskt som om jag har jobbat som skrivtolk ganska länge.

Har du någon annan roll – förutom att skrivtolka? 

Ja! Jag är ansvarig för utbildning och kvalitetsutveckling.

Vad innebär det?

Det innebär att jag ibland beger mig ut och tittar på hur våra tolkar arbetar och försöker att utifrån det jag har observerat skapa en dialog med varje enskild tolk för att kunna starta en diskussion om hur vi individuellt utvecklar våra förmågor. Detta gör jag eftersom vi försöker skapa ett mer enhetligt arbetssätt.

Är du alltså ute i fält och observerar?

Ja, precis. Jag ser till att välja uppdragen jag observerar med omsorg, så att det faktum att jag är med inte stör interaktionen alltför mycket. Självklart har även jag tystnadsplikt när jag är ute och utvärderar våra tolkar.

Vad innebär egentligen kvalitet?

För mig handlar det om att hjälpa varje enskild tolk att hitta förbättringspunkter och att kunna jobba aktivt med det som varje individ behöver bli bättre på. Syftet är inte att jag ska mästra mina kollegor, utan tanken är att skapa en bra diskussion. Jag tänker mig att om jag som utomstående kommer till ett uppdrag och observerar kanske det kan bidra till en transparens. Kanske ser jag saker som tolkarna på plats inte ser eller tänker på.

Om man ser på varje person som en enhet är syftet att varje liten enhet ska förbättras så att företaget som helhet kan lyfta och förbättras. 

Vad är då egentligen kvalitet i skrivtolkning? Vilka parametrar tittar du på? 

Det är självklart flera olika saker, men framförallt tittar jag på hur bra det som sägs reflekteras i texten, hur snygg och bra texten ser ut, rent språkligt, hur tolken anpassar sig till tolkrollen, hur tolkarna samarbetar och hur personen använder sig av förkortningar. Jag tittar på andra saker också, som kan vara specifika för varje uppdrag, men de stora punkterna är de nyligen nämnda.

Hur tycker du att vi på Skrivtolkning.se arbetar med kvalitet? 

Som jag ser det jobbar Skrivtolkning.se väldigt pragmatiskt. Det har hänt mycket sedan jag kom in i företaget för nästan fem år sedan. Tillsammans har vi arbetat fram en väldigt gedigen förkortningslista, till exempel. Det arbetet tycker jag har stark anknytning till vårt kvalitetsarbete. Dessutom har vi haft en helt otrolig teknisk kompetens som har möjliggjort att vi kan genomföra ett större spann av tolkningssituationer, med hjälp av våra olika lösningar. Utöver det har vi en chef som är väldigt lyhörd och litar på sina medarbetares bedömning av vad som behöver bli bättre på företaget och hur vi arbetar med kvalitet. 

Tror du att det kan finnas en skillnad mellan vad våra användare anser vara bra kvalitet – och vad vi anser vara det? 

Absolut! Det är nog också det absolut viktigaste att ta med sig som tolk: i slutändan spelar det ingen roll vad du som tolk tycker om texten. Det enda som betyder något är vad användaren tycker om texten. Det innebär att du vissa dagar kan tycka att du gjorde en dålig tolkning medan användaren kommer fram efteråt och är supernöjd. Då får man ta det till sig. 

Andra gånger kan det vara tvärtom. Man kanske avslutar en tolkning och tycker att man har gjort det jättebra, men tolkanvändaren framför klagomål på vissa förutsättningar, exempelvis hur vi presenterade frågor från deltagarna på en föreläsning, eller hur vi markerade vem som hade ordet. Då måste man också ta det till sig, även om man själv ansåg att man hade gjort ett bra jobb.

Det viktiga här är alltså att det alltid är användarens behov som avgör. Vi kan självklart utgå ifrån vad vi tycker ska bli bättre, men vi måste väga det mot användarnas behov, och ta in deras erfarenheter hela tiden. Användarnas behov kan se olika ut, och det är inte nödvändigtvis så att man tolkar på samma sätt för alla användare man träffar i yrket. Det är viktigt att kunna vara flexibel och lyhörd för vad just den här användaren den här dagen har för behov. Därför ta vi gärna emot feedback från våra användare – om de har någon.

Varför tror du att just du är ansvarig för kvalitetsarbetet på företaget?

Svår fråga, jag har nog inget riktigt bra svar. Det är kanske för att jag är en av tolkarna på företaget som har jobbat längst, och jag tror att jag har en ganska övergripande bild av företaget. Dessutom har jag mycket tankar om mitt jobb, och jag har generellt lite svårt att hålla tyst – på gott och ont. Förhoppningsvis är jag också bra på att starta diskussioner så att man tillsammans kan reflektera över vad som kan förbättras.

5 snabba

Bästa arbetsredskapet utöver dator och tangentbord?

Penna, papper och kaffetermos.

Favorittyp av uppdrag?

Jag har ett väldigt stort intresse för populärkultur, så allt som handlar om till exempel musik eller teater tycker jag är kanonkul! Men när det kommer till våra mer frekvent förekommande uppdrag gillar jag verkligen bostadsrättsföreningsmöten. Jag och Kevin Crona (kollega) har gjort otaliga BRF-möten tillsammans och har arbetat fram en fin lista av lämpliga förkortningar.

Mest kreativa tolklösning?

En gång på ett läkarbesök skulle jag och tolkanvändaren gå in i ett rum för en väldigt snabb provtagning. Det fanns ingen stol, så jag tryckte upp mig mot väggen i en så kallad jägarställning – med benen i 90 grader. Det var en bra idé, men det var väldigt tur att tolkningen i den positionen inte blev särskilt lång.

Favoritfrukt?

Jag är mer av en bärkille, och dessutom har det visat sig under senare tid att jag inte tål vissa frukter, till exempel persika och nektarin. Men om jag ska säga en frukt blir det melon. INTE vattenmelon. Den är grovt överskattad.

Dold talang?

Jag är väldigt rolig och företagets stora entertainer. Tyvärr verkar den egenskapen vara just dold, för det är ingen som verkar speciellt road.