Timothy är teckenspråkstolken som hittat hem till skrivtolkning. Tack vare hans bakgrundskunskaper inom teckenspråks- och dövbildtolkning får vi in teckenspråkiga användares behov och perspektiv. Han är även en mycket uppskattad kollega, vi presenterar Timothy!

Hej, Timothy! Varför blev du skrivtolk?

Jag hittade skrivtolkning när jag pluggade till teckenspråkstolk på Stockholms universitet. Jag var på en föreläsning som skulle skrivtolkas. Jag satt inte så att jag kunde se vad skrivtolkarna gjorde, eller hur det hela fungerade, men jag blev väldigt nyfiken och funderade på hur de kunde skriva så snabbt.

Under min praktik i Örebro hade jag nämnt för mina handledare att jag tyckte att skrivtolkning verkade spännande. De erbjöd sig att ordna så att jag fick träffa en skrivtolk, vilket jag fick göra. Jag tyckte att skrivtolkning verkade roligare än det jag höll på att plugga till, men jag gick ändå klart utbildningen och hoppade sedan på skrivtolkutbildningen direkt när jag var klar.

En anledning till att jag bytte bana var att teckenspråksyrket är ganska traditionellt. Skrivtolksyrket är i jämförelse med det ganska nytt, och har fortfarande stor utvecklingspotential. Jag kände därför att jag passade bättre in som skrivtolk, vilket bidrog till att jag bytte och blev skrivtolk.

Att byta yrkesbana till det här yrket är det bästa jag har gjort i mitt liv. Jag trivs så bra med att jobba som skrivtolk. Inom yrket kan man hela tiden utvecklas. Självklart finns det en ribba någonstans, men jag upplever att den konstant höjs och att det hela tiden finns utvecklingsmöjligheter.

Vad är det bästa med jobbet? 

Det bästa med jobbet är att man får vara med överallt. Du får se saker som andra kanske aldrig någonsin får se. Det kan vara styrelsemöten, vissa avdelningar på sjukhus, eller vissa rum och sammanhang som man får tillträde till som skrivtolk. Vid varje uppdrag får du uppleva någonting nytt, det är det bästa. Självklart är även kollegorna helt fantastiska. De är bäst.

Vad är det för företagskultur på Skrivtolkning.se? 

Jag skulle säga att den är välkomnande. Varje gång en kompis frågar mig hur jag har det på jobbet svarar jag att kollegorna är som min extrafamilj. Alla är så välkomnande. Man kan vara hur man vill och vem man vill. Det är en fantastiskt härlig känsla. Oavsett vem man träffar på jobbet känns det som att man har känt dem hur länge som helst. Alla är villiga att hjälpa till och alla älskar jobbet. Det är helt enkelt en varm liten familj vi har!

Finns det något dåligt med jobbet? 

Det är lite samma sak som är det bästa med jobbet, nämligen att man åker runt överallt. Vissa dagar hade det varit skönt att ha ett vanligt kontorsjobb, att kunna veta att jag ska åka till en fast plats och vara där mellan vissa tider. I vårt jobb förlitar vi oss mycket på kollektivtrafiken.

Jag är helt beroende av pendeltåget vilket stundtals kan bli hetsigt. Ibland kan jag känna att det vore skönt att kunna bli sen till jobbet och jobba ikapp det på eftermiddagen, särskilt om det uppstår problem på väg till ett uppdrag på grund av till exempel tågförseningar. Så fungerar tyvärr inte vårt jobb, och det kan vara en nackdel. Sedan är det också tråkigt att man inte får träffa kollegorna så ofta, och inte alls just nu under pandemin.

Hur länge har du arbetat i företaget? 

Drygt ett år, jag tror att mitt första uppdrag var den 31 augusti förra året.

Hur blev du så snabb? 

Det är tack vare att jag är en riktig datornörd. Jag var väldigt ung när jag fick min första dator. Jag satt och chattade mycket på MSN och jag spelade mycket onlinespel. Där fick jag min grundhastighet. Sedan dess har det utvecklats och att skriva snabbt är en naturlig följd av alla timmar jag suttit vid datorn.

Vad driver och motiverar dig?

Det som motiverar och driver mig är att jag tycker att det är kul att lära mig nya saker och utvecklas, även fast jag kanske bör göra det lite snabbare än vad jag gör nu. På det här företaget upplever jag att man får ta den tid man själv behöver för att utvecklas. Det finns tid och det är okej att man tar tid på sig, och det är väldigt skönt. 

För mig handlar det om att jag vill utvecklas i min takt, känna att jag bemästrar en sak till fullo innan jag tar mig vidare till nästa steg. Det är min egna progression som är drivande för mig, den får mig att utvecklas. Det kanske går lite långsammare, men det gör att jag kan känna att jag blivit bra och trygg med en sak innan jag går över till nästa. 

5 snabba: 

Bästa arbetsredskapet utöver dator och tangentbord?

Det är nog oavgjort mellan mobilen och ryggsäcken, men eftersom så många svarat mobilen så tar jag ryggsäcken! I ryggsäcken får jag plats med allt jag behöver, en lätt jacka, ett paraply, laddare, vattenflaska, powerbank, allt. Eftersom jag behöver ha en lite större väska för att få plats med datorn och tangentbordet får jag även med mig så mycket mer saker.

Favorittyp av uppdrag?

Jag tycker om att tolka sjukhusbesök. Jag tycker att det är intressant att få vara på plats och se vad som händer. Det finns så många olika specialiseringar och så mycket som försiggår på sjukhus. Om vi bara tar Rosenlunds sjukhus som exempel, och hörselrehabiliteringen där. Lägger man till alla andra sjukhus blir det många olika tolksituationer – det dyker alltid upp någonting nytt man får lära sig, på varje uppdrag. 

Mest kreativa tolklösning? 

Den enda jag kan komma på är när jag gjorde praktik och var ute med min handledare. Vi var på ett läkarbesök med en person som inte såg så bra, så vi var tvungna att tänka till ordentligt var vi placerade datorn för att personen skulle se ordentligt. Vi var i ett väldigt litet rum, det var jag, handledaren, läkaren, patienten och så två ytterligare läkare som skulle få plats i ett väldigt litet rum. 

Utmaningen blev att se till att patienten skulle se skärmen ordentligt, samtidigt som vi ville undvika att vara i vägen för dem som skulle undersöka patienten. Jag fick stå och hålla i datorn, medan min handledare fick skriva, samtidigt som jag försökte hitta den optimala platsen att stå på, så att patienten såg och utan att störa läkarna. Det var utmanande, men vi löste det! 

Favoritfrukt?

Gröna, sura Granny Smith-äpplen.

Dold talang?

Jag kan sjunga när ingen hör!