Du vet säkert att talat språk och skrivet språk är olika saker. Det går förstås att fördjupa sig ordentligt i vad den exakta skillnaden är, men sammanfattningsvis skulle man kunna säga att det talade språket är mer informellt och använder enklare ord. Talspråk har också en tendens att upprepa sig, och använder ofta fler ord för att kommunicera samma sak som skrivet språk.
Skrivtolkning balanserar med fördel på den fina gränsen mellan talspråk och skriftspråk. Yrket går ju ut på att skriva det folk säger, men samtidigt vill vi att texten ska vara så läsbar och enkel som möjligt – utan att svika avsändaren eller tolkanvändaren. Vi skrivtolkar får ibland lappa och laga, eftersom människor helt enkelt pratar lite trasigt generellt. Som exempel kan det hända att vi rensar bort omstarter och stakningar i talspråket.
Föreställ dig till exempel att någon säger “Jag funderar på … skulle du … skulle du vilja ha en glass?”
Då skriver en skrivtolk kanske “Skulle du vilja ha en glass?” eller bara “Vill du ha en glass?” för att göra texten enklare att läsa, men inte desto mindre korrekt.
En utmaning för skrivtolkar är dock att talspråket använder olika tonlägen för att förmedla nyanser i kommunikationen. Ett “hej” kan låta väldigt olika om det sägs på till exempel en fest jämfört med i en rättssal. Hur förmedlar man det i text?
Svaret är inte alltid enkelt, men det går att använda punkter, frågetecken, utropstecken och annat på ett bra sätt för att komma en bit på vägen. “Det ska bli roligt!” med ett utropstecken låter kanske mer positivt än “det ska bli roligt”.
Det finns också annan kommunikation i muntliga sammanhang som kan tjäna på att återges i en tolkning. Kanske har du någon gång sett att tolkar skriver /skratt/ eller /applåder/?
Om någon säger “nu tycker jag att du är jobbig /skratt/” framgår det förhoppningsvis att den meningen kanske är avsett som ett skämt.
Mycket av allt ovanstående handlar förstås om finlir. Även om det står i tolkningen att det applåderas i rummet märker oftast en person med hörselnedsättning det ändå.
Men, att fundera över vad en text faktiskt säger ser vi fortfarande som en av våra viktigaste arbetsuppgifter.