Förutom att tolkar har tystnadsplikt kan det dessutom vara bra att veta att de också ska vara neutrala i sina yrkessammanhang. Det innebär att tolken i möjligaste mån ska påverka situationer så lite som möjligt med åsikter eller ovidkommande yttringar.
Kammarkollegiets text “God tolksed”, som sammanfattar förhållningsregler för alla tolkar, skriver att:
“Parterna måste kunna lita på att en tolk inte gynnar eller missgynnar någondera part. En förutsättning för att parterna ska känna detta förtroende är att tolken förhåller sig neutral i de frågor som tolkningen berör.”
Med fel sorts glasögon kanske detta kan ses som att tolken “sviker” tolkanvändaren, men det är snarare så att det ska skapa en trygghet i situationen. Tolkanvändaren ska ges goda möjligheter till kommunikation, för att på det sättet klara av diskussioner och argumentation på egen hand.
I “God tolksed” går det också att läsa att “en god tolkning kräver att budskapet med alla dess nyanser återges så korrekt som möjligt på målspråket” samt: “kraftuttryck och emotionella uttryck ska inte tonas ner”.
Detta går givetvis också att applicera på tolkens neutralitet. Om någon i ett tolkat sammanhang häver ur sig en saftig svada med svordomar spelar det ingen roll huruvida tolken personligen gillar att svära eller inte. Orden ska återges så korrekt som möjligt.
Sammanfattningsvis skulle man kunna hävda att tolken i det närmaste kan liknas vid ett verktyg – men filtrerat genom en människas kropp och kontext. Av just den anledningen är neutraliteten viktig för yrket.
